luminous

Det här med min viktuppgång börjar verkligen göra att jag mår dåligt, det är inte ett dugg kul att känna sig stor. Jag vill poängtera att enligt många är jag säkert inte stor eller tjock utifrån normen, detta är utifrån mina egna erfarenheter om min egna kropp. Igår skulle jag välja kläder till idag och gick in i garderoben och kollade runt vad jag skulle kunna tänka mig. Sambon var med som hjälp för det brukar gå fortare då och jag hade lite bråttom att komma i säng eftersom klockan var mycket. Jag är inte bra på att köpa nya kläder så ofta vilket innebär att jag har mycket kläder från när jag var smalare, det är ju som sagt bara 4 år sedan som jag var väldigt smal. Det innebär att mycket av mina kläder är för små och det som passar just nu är leggins och mjukisbyxor. Tidigare har jag inte haft ett jobb att gå till varje dag utan gått i skolan och inte brytt mig lika mycket om vad jag haft på mig och kunde utan att skämmas gå i mjukisar varje dag. Jag brydde mig heller inte om att gå i kläder med hål i eller kläder som var slitna. Jag har ju nu fast jobb och i mitt yrke "måste" jag klä mig respektabelt och vara en god förebild vilket jag personligen inte tycker passar med min tidigare klädstil. Ju fler klädesplagg jag försökte trycka på mig ju mer ledsen blev jag och tillslut bröt jag ihop totalt, jag kände mig verkligen smällfet som inte ens fick på mig ett enda par byxor. 

 

Det har tyvärr inte blivit mycket träning de senaste dagarna, jag har haft fullt upp helt enkelt. Å andra sidan så får jag en lagom dos med motion och träning när jag tar mig till och från jobbet. Den kommande veckan däremot sätter jag och sambon igång på riktigt då vi får hem vårt hemmagym. Jag kommer få mycket hjälp och motivation från min älskade sambo som ska stötta och hjälpa mig igenom det här. Han har mycket mer kunskap om träning och kost än vad jag gör. 

 

Vad gäller mina mått som jag mätte i förra träningsinlägget så tänkte jag uppdatera måtten varje månad istället då det inte händer så mycket på bara en vecka. 

 

Jag är värdelös på att äta nyttigt men hoppas på att kunna lära mig och orka ta mig igenom det här för min egen och sambons skull. Det är bara att ta nya tag och försöka må bättre, jag får nog ta mig en tripp till en klädesbutik för att undvika utbrott tills jag kommer i mina vanliga kläder igen. Jag saknar faktiskt att kunna klä mig lite finare än mjukisar!

 

Hur gör ni andra för att hitta motivation till att äta nyttigt när onyttig mat är så mycket godare? Ge mig tips och ideér!